Frågor till barnmorskan

Första gången ni träffas har du säkert en mängd frågor. Tänk om hon jobbar när barnet föds? Visserligen föds många barn på natten, och nästan vart tredje barn på en helgdag, men det kan ändå kännas tryggt att veta att din barnmorska kan komma även om ditt barn vill födas strax efter lunch en tisdag. Likaså är det viktigt att reda ut alla frågor om betalning på ett så tidigt stadium som möjligt. Olika barnmorskor tar olika mycket betalt för att närvara vid en hemfödsel, och somliga tar betalt även för telefonassistans. Det finns i vissa fall möjlighet att få ut ersättning för dessa kostnader av landstinget, läs mer om det längre ner.

Bra frågor att ta upp redan första gången ni träffas är exempelvis:

* Hur når jag dig alla tider på dygnet?
* Vad gör vi om du inte kan komma när jag ringer?
* Vem är din ställföreträdare och när kan jag få träffa henne?
* Hur känner du för att åka med oss in på sjukhus om vi skulle anse det nödvändigt?
* Vilka situationer upplever du som alltför riskabla för att stanna hemma och föda (tvillingar, säte etc.)?
* Vad brukar du göra om förlossningen drar ut på tiden?
* Hur mycket vill du ha betalt, och när vill du ha betalt?
* Om barnet föds utan att du är med, kommer vi ändå att få betala dig?

Anteckna gärna svaren, och var två om möjligt!
För alla föräldrar, hemmafödare och andra, är det ett gott råd att om möjligt vara två vid samtalen med barnmorska, mödravården och läkare. Det är också bra att skriva ner både frågor och svar, och be att få tänka över svaren så att ni inte behöver bestämma er för något i all hast.
Planerar du att föda hemma måste du räkna med att många av de vårdgivare du möter aldrig har upplevt en hemförlossning, och vet mycket lite om det. Det kan vara bra för både blivande föräldrar och vårdpersonal att få fundera över hur man vill ha det, innan man fattar några beslut.

Kostnader

Vad det kostar att anlita en hembarnmorska beror på hur mycket just din barnmorska vill ha betalt – de flesta har en taxa som ligger mellan 7.000 och 18.000 kronor (gäller år 2004). Det kan verka dyrt, men då måste man jämföra kostnaden för en hemförlossning med en sjukhusförlossning. I början av år 2000 kostade en vanlig förlossning utan komplikationer 13.842 kronor (på Södersjukhuset i Stockholm). Ett kejsarsnitt utan komplikationer kostade 33.677 kronor.

Nu är det förstås så att föräldrar som föder sina barn på sjukhus inte behöver betala 13 000 kronor till sjukhuset, den kostnaden subventioneras ju via skattsedeln (även av hemmafödarnas skatt!).
Anledningen till att många landsting inte vill subventionera de förlossningar som sker i hemmet är troligen att Socialstyrelsen inte rekommenderar hemförlossning i sina ”Allmänna råd om hemförlossningar” från 1990. Utformningen av förlossningsvården baseras på dessa råd, varför föräldrar som vill föda hemma varken har tillgång till offentliganställd hembarnmorska eller får ersättning för en privat barnmorska. Att råden är föråldrade och inte baseras på moderna vetenskapliga rön verkar inte bekymra varken Socialstyrelsen eller landstingen.

Men nu är en förändring på väg. De senaste åren har många föräldrar och barnmorskor kontaktat Socialstyrelsen och bett dem se över råden, och föreningen Föda Hemma har skickat dem en rad aktuella forskningsrapporter. Det, tillsammans med att medvetenheten om hemförlossningar har ökat i Sverige under 90-talet, har antagligen påverkat både Socialstyrelsen och landstingen.
Socialstyrelsens generaldirektör Kerstin Wigzell sade i en intervju i Expressen 19/10 -99 att den som har särskilda skäl som till exempel sjukhusskräck ska få en hemförlossning betald av samhället.
Om styrelsens inställning till hemfödslar generellt sade Wigzell i intervjun: ”Det finns inget tryck på hemförlossningar i Sverige. Den dagen kvinnor börjar efterfråga sådana i större skala får vi naturligtvis hitta nya system och strukturer för att möta detta.”
Vissa landsting har redan börjat se över sina system och strukturer – bland annat i Umeå kan den som vill få hjälp av offentliganställda barnmorskor som bistår vid hemmafödande. Kontakta ditt landsting och säg att du vill ha ersättning för din hemförlossning så får du se vad du får för svar, och rapportera gärna till föreningen Föda Hemma vad du får veta. Här hittar du en mall för att söka pengar av ditt landsting.

”För två år sen bistod jag vid en hemförlossning. Den gången var det inga problem att få landstinget att betala. Nu när kvinnan åter är gravid och vill föda hemma igen är det omöjligt att få landstinget att betala. Jag har frågat politiker och ansvarig läkare varför det blivit så här och fått till svar att jag måste bevisa att det är lika säkert att föda barn hemma som på sjukhus. Jag lämnar flera referenser på stora internationella rapporter. Där framgår att risken att dö är lika stor (eller liten) – risken för komplikationer är däremot mindre vid planerade hemförlossningar. De visar att för en frisk kvinna med normal graviditet, uppbackad av erfarna barnmorskor, är hemförlossning ett mycket bra alternativ.
Då säger landstingets chefsläkare att han anser att ”samhället inte kan ta ansvar” för om något ändå händer. Så vitt jag vet är det vi barnmorskor och läkare som får ta på oss ansvaret när något går snett. När jag frågar vems ansvar det är när man föder barn på sjukhus får jag inget svar.”
Ann Petrén, hemförlösande barnmorska

Läkarkontroller

Förutom kontakten med din barnmorska kanske du också vill hitta en bra läkare att gå till om det behövs. I många landsting skickas man rutinmässigt på läkarkontroll i vecka 12 (om man är förstagångsföderska) och i vecka 36.
Om du är frisk är det inte nödvändigt att du går, men vissa hembarnmorskor vill att man går till en läkare i vecka 36, därför att Socialstyrelsen vill ha det så. Se det som en allmän hälsokontroll – det kanske ändå var längesedan du var hos doktorn!

Om du inte känner till någon bra kvinnoläkare, fråga din barnmorska.

Doula

Många vill gärna ha en doula med på förlossningen. En doula är en ”hjälpkvinna” som ska bistå den födande kvinnan med stöd och uppmuntran. Hon har ofta fött flera barn. Hennes roll är inte att förlösa eller fatta några medicinska beslut – hon ska bara vara ett extra stöd.
Även när det gäller att hitta en doula är det bra att vara ute i god tid!

Adresser till doulor finns här.

Det finns forskning som visar att närvaron av en doula underlättar för den födande kvinnan. Både barnmorskan och kvinnans partner kan få avlastning av en doula. Men det är viktigt att veta att du alltid kan ångra dig om det inte skulle kännas bra att ha med doulan under förlossningen. Hon går ut så snart du eller din partner ger henne en tydlig vink. Det är svårt att föreställa sig i förväg hur man kommer att känna och reagera, och det är mycket möjligt att du eller din partner plötsligt känner att ni är för många i rummet. Detta respekterar och förstår en doula!

Utrustning

Vad måste man ha hemma när man ska föda barn? Svaret på den frågan beror på vem man frågar. Lite av poängen med att föda hemma är ju att man kan välja att göra det på sitt alldeles egna sätt.

”Inför min första hemförlossning läste jag en lång lista över nödvändig utrustning. Bland annat stod det att man behövde en bidé. Efter den första känslan av missmod insåg jag att folk hade fött hemma även utan bidé!”
Rebecka

Här är en lista över bra-att-ha-saker som du kan ha som inspiration. Det mesta kan man klara sig utan! Diskutera gärna igenom den med din barnmorska.

* Lapp med numret till hembarnmorskan, uppsatt så att ni lätt kan hitta den
* Plastad frotté att skydda madrassen med
* Stora kuddar för att göra det bekvämt i olika ställningar
* Bekväma lösa kläder
* Extratäcken om du plötsligt börjar frysa
* Klocka med sekundvisare om ni vill mäta bebisens hjärtljud (som bör ligga mellan 120-160 slag per minut)
* Möjlighet att värma vatten (till varmvattenskrus, te och handtvätt)
* Varmvattenkrus med hett vatten för smärtlindring, eller kallvatten för svalka
* Hink, om man plötsligt behöver kräkas, eller som potta
* Snoddar att sätta upp håret med
* Musik, blommor, levande ljus, en fin tavla eller fotografi att fokusera på under värkarna
* Lätt mat, gott om dryck (efter smak: vatten, juice, energidryck etc)
* Hushållspapper och många handdukar för att torka upp eventuellt kladd
* Papperskorg
* 2–3-liters bunke/skål för att lägga moderkakan med blödning i
* Om du har bil: bensin i tanken om ni behöver komma iväg snabbt, filtar till bilen om det är kallt
* Eventuell barnvakt, till eventuella syskon
* Lugn och ro – stäng av telefonen!

När barnet är fött:

* Ett täcke att genast lägga över den nyfödda bebisen om det inte är väldigt varmt i rummet
* Hushållsvåg eller annan våg för att väga bebisen (om inte din bm har med våg)
* En ren pyjamas, kimono eller badrock
* Rena lakan
* Rena handdukar, tvål
* Stora bindor (man kan vika frottéhanddukar till långsmala bindor)
* Kläder till bebisen
* Soppåsar
* Mat – bunkra gärna så att ni inte behöver gå och handla på minst en vecka
* Bubbel för att fira bebisens ankomst!

Din barnmorska kan ha synpunkter på belysning, temperatur i rummet etc. Många barnmorskor har en väska med de mediciner och övrig utrustning de vill ha med sig. Ibland lämnar de den hos de blivande föräldrarna så att den ska finnas på plats.

 

Barnvakt

Om det redan finns barn i huset och man vill ha barnvakt till dem kan det vara bra att börja höra sig för bland sina bekanta i god tid. Gärna någon som kan ha barnen hos sig minst ett dygn, om förlossningen blir långvarig, eller någon som kan komma hem till dig och ta hand om allt med kort varsel. Många barn föds ju på natten, så det är inte ovanligt att syskonen sover, men det kan vara skönt att veta att det finns någon som kan komma. Kanske räcker det med vetskapen att någon finns i huset som kan gå runt och pyssla och rycka in vid behov – även barnen kan behöva den tryggheten. Läs mer om syskon vid förlossning.

”När mina två yngsta föddes sov deras syskon, båda gångerna. Ena gången var vi till och med själva barnvakt åt den äldste sonens kompis. Mamman, som hade lovat att barnvakta våra barn när det var dags, lämnade sin fest när hon fick höra vad som var på gång, och satt sedan med barnmorskan i köket halva natten – även barnmorskor kan behöva lite sällskap!”
Peder

Kropp och själ under graviditeten

Har du funderat på att gå en förlossningsförberedande kurs? Om du väntar ditt första barn, eller inte känner dig helt säker på hur du vill föda ditt barn, kan det vara en mycket bra idé att gå en sådan kurs.
Dels finns det de kurser som mödravården arrangerar, och så finns det fristående kurser, bland annat hos studieförbunden eller på de privata mödravårdsklinikerna. Den som leder kursen kan vara en utbildad födselpedagog, en barnmorska eller någon annan.
Längst ner hittar du adresser och tips på ställen att söka vidare.

Det är förstås viktigt och skönt att ta god hand om sig själv när man väntar barn. Det innebär bland annat att äta rätt och motionera lagom – men även att undvika att utsätta sig och sitt väntade barn för onödiga procedurer. Många av de kvinnor som valt att föda hemma har också bestämt sig för att inte i onödan göra ultraljud, varken med doppler för att lyssna på hjärtljudet eller för att mäta barnets storlek på den rutinmässiga mätningen i vecka 16. Vissa vill inte ta rubellaprov om de redan vet med sig att de haft röda hund. Dessa och många andra undersökningar är dock upp till var och en att informera sig om och ta ställning till.
Eftersom det ligger lite i sakens natur att man tar ett större ansvar för sin egen graviditet när man valt att föda hemma är det också vanligt att blivande hemfödare överhuvudtaget håller hälsan med bra kost, minskar stress, aktar sig för droger och gifter och ser till att känna efter så att både de själva och bebisen mår bra.

Födselförberedande kurser
De flesta barnmorskemottagningar (mödravårdscentraler/MVC), både landstingets och de privata, har födselförberedande kurser. Ibland kallas de för föräldraförberedande, profylax- eller förlossningskurser. Det är olika kvalitet på kurserna, så om du inte tycker att ditt MVC har en bra kurs så kan du försöka hitta en bättre. En del kurser är gratis och några kostar pengar.
Här är några länkar som du kan börja att leta från:

Hela landet
Hitta en förlossningspedagog
En bra start (mest Gbg-området)

Alingsås, Göteborg och Kungsbacka
Syster Stork
Föräldraskolan
Omhulda
Profylaxgruppen

Linköping
Storkens Barnmorskemottagning

Lund
Profylaxgruppen

Stockholm
Barnmorskemottagningar i Stockholm
Barnmorskorna i Gamla Stan
Lena Eneqvist (intensivkurs)
Mama Mia
Profylaxgruppen
X-ist för unga föräldrar

Uppsala
Studieförbundet Vuxenskolan (Janette Brandt)

Känner du till fler födselförberedande kurser, eller har du erfarenhet av någon av de kurser som vi har listat här? Skriv en kommentar!

Föda utan barnmorska

Det finns föräldrar som av olika anledningar vill föda helt själva, utan barnmorska. Det finns också föräldrar vars barn föds innan barnmorskan hinner komma, utan att det var planerat så. I båda fallen kan det vara bra att i förväg ha tänkt igenom vad ni behöver veta och ha hemma för att klara er på egen hand.

Det första man ska komma ihåg är att miljontals barn har fötts utan barnmorska och med lyckad utgång. Människans utveckling genom årmiljonerna har anpassat oss till överlevnad så långt det bara går. Exempelvis har en gravid kvinna cirka tre liter mer blod i kroppen än en icke-gravid, vilket gör att hon har lite marginaler om hon skulle blöda vid förlossningen.

Ett annat exempel är att det nyfödda barnet har ett högt hemoglobinvärde och kommer ut till en miljö med betydligt högre syrehalt än vad det haft i magen. Jämför med en bloddopad toppidrottskvinna! Syrepåslaget som barnet får gör att vår helt vanliga luft fungerar lite som ett syretält. Det kan vara skönt att veta om barnet är lite medtaget när det kommer ut.

Många som föder oplanerat utan barnmorska gör det för att bebisen kommer snabbare än väntat. Även om det kan kännas överraskande med en snabb förlossning så kan man trösta sig med att de ofta är lätta och okomplicerade.

Om du känner att du vill ha ”utrustning” hemma kan du höra med din barnmorska om du får låna rena bomullssnören att knyta runt navelsträngen, en tratt om ni vill lyssna på barnets hjärtljud och en graderad skål för att mäta en eventuell blödning. Alla dessa saker går naturligtvis också att skaffa på annat sätt.

Den bästa platsen att föda ensam på är på golvet, på en madrass eller en filt. Se till att rummet är varmt och att barnet kan hållas varmt. Har ni möjlighet så se till att ha allt ni behöver nära – telefon (med luren av), mat, kall och varm dryck och så vidare. Ju mindre ni behöver springa iväg och hämta saker desto bättre. Ta gärna dit alla husets handdukar – de kommer säkert att behövas till både värme och rengöring.
Läs mer i kapitlet ”Att rycka in som barnmorska”.

Vad gör man när barnet är fött? Tar det lugnt, om både mamman och barnet mår bra. Besiktigar bebisen, låter lugnet råda.

Om barnet andas dåligt eller rossligt behöver det sugas. Sätt din egen mun över barnets näsa och mun och sug ut eventuell gegga, så att det inte kommer ner i barnets lungor. Oroa dig inte för att suga för löst eller för hårt – du kommer att känna precis hur hårt du måste ta i.

Om minsta tveksamhet kring barnets tillstånd råder, ring barnmorskan, barnläkaren eller sjukhuset. Samma sak om det verkar bli krångel med moderkakan eller om mamman verkar väldigt medtagen eller blöder mycket. Se avsnittet om komplikationer.

Det är oftast inte nödvändigt att genast jaga iväg med den nyfödda ut på stan för en läkarundersökning. Däremot brukar man varmt rekommendera en läkarundersökning inom 72 timmar. Det är viktigt att man till exempel kollar barnets höfter för att kunna rätta till eventuella problem i tid.

I bästa fall kanske du kan få din barnläkare att komma hem till er – det finns åtminstone läkare i Stockholm som gärna gör hembesök för att bespara det nyfödda barnet resan till vårdcentralen.

Har du själv fött hemma utan barnmorska och vill lägga till ett bra tips: skriv en kommentar!

Pappans roll vid förlossningen

Det här avsnittet riktar sig till mannen som blir pappa. (Egentligen till partnern, som kanske inte alls är en man eller en pappa, men vi skriver ”han”, ”pappan” eller ”mannen” för enkelhetens skull eftersom det skulle bli så långt att skriva alla varianter. Stryk över och skriv in ditt eget namn istället!)

En central figurFör några år sedan började man tala om hur mannen förändras när han blir far, ofta redan under graviditeten. I hur stor utsträckning även mannen får rent fysiska graviditetssymtom som illamående, viktökning med mera är väldigt individuellt, men de flesta män genomgår i vilket fall en själslig omställning. Det känns som det fortfarande är ganska långt kvar tills detta tillstånd är lika allmänt accepterat och införlivat i vardagen som det är för blivande mammor.
Mannens upplevelse kan bara delvis jämföras med kvinnans. De ska båda bli föräldrar, och om det är första gången kan det vara med mycket blandade känslor de ser fram mot föräldraskapet. Men den blivande fadern har inte alls samma tillgång till och kontakt med barnet som mamman, och får inte samma ”gratis” fördelar av att vara gravid så att det syns.
Vår tid är också en mellanlandning mellan gamla traditioner och nya kunskaper. Det finns få färdiga mönster för män. Inte många män ser sina egna pappor som förebilder för en blivande far. Samtidigt ligger kanske möjligheterna att axla rollen på ett modernt sätt en bit in i framtiden – vi är fortfarande långt borta från ett samhälle där män tillåts, och kanske till och med förväntas, sätta sina barn i främsta rummet.

En situation då detta blir extra tydligt för den blivande fadern är då hans barn ska födas. Fortfarande för bara tio år sedan var det inte alls självklart att pappan skulle vara med på förlossningen.
Hans roll vid födseln är också komplicerad. Idag tycker antagligen de flesta som arbetar på förlossningsklinikerna att det är önskvärt och bra om pappan är med. Han ses både som ett stöd för den födande kvinnan och som avlastning för personalen. Samtidigt är det han som anses minst viktig i födslorummet. Om någonting skulle hända, om en kritisk situation skulle uppstå, är pappan den förste som skickas ut. Han är den som anses behövas minst.

För mannen vars barn ska födas hemma är det annorlunda. Med få undantag har han en central roll, och en betydelsefull uppgift att fylla. Han ska vara kvinnans stöd, rådgivare och omvårdare, men också värd för barnmorskan och andra inkallade. Sist men inte minst ska han välkomna sitt barn till världen, på sitt eget sätt.

Det finns de som menar att födsel är ett kvinnogöra, och att mannen som deltar vid sitt barns födsel är en produkt av ett kulturellt feltänkande. Men par som föder hemma har ofta en god anledning att föda tillsammans. De har ofta uppfattningen att det är bättre både för deras egen relation och för barnet att de båda är närvarande vid födseln. Många tycker att det ska bli spännande och roligt att göra det tillsammans, och många män kan helt enkelt inte tänka sig att inte vara med.
Efteråt berättar många om sin förstärkta relation till varandra och barnet.

En klippa i stormen

Eftersom alla födande kvinnor är olika med olika behov, och alla parrelationer är olika, går det inte att säga i detalj vad som är en mans uppgift att göra när hans kvinna föder. Det går knappast heller att bestämma i förväg eftersom en förlossning sällan blir just som man tänkt sig.
Vissa kvinnor vill överhuvudtaget inte ha någon nära sig då de föder. Det räcker för dem med vetskapen om att mannen finns i närheten, redo att rycka in om det skulle behövas.

En klippa i vågornaFör de allra flesta kvinnor är dock mannen oerhört viktig. Många kvinnor upplever sig vara utkastade i en storm under förlossningen, när det kraftfulla värkarbetet har tagit över i kroppen. Mannen är då en klippa i de brusande vågorna, ett ljus i mörkret. Han får representera hopp och förnuft, när allt annat är ett kaos.

Vare sig födseln är svår eller går som en dans är det viktigt för de flesta kvinnor att mannen är lugn och fokuserad. Han ska vara uppmärksam, ha ögonkontakt, veta var allting finns. Han ska veta hur födseln fortskrider och ge intryck av att ha full kontroll på läget.

Sheila Ljunggren, känd födselpedagog, berättade på sina förlossningsförberedande kurser om hur pappan kunde göra en särskilt viktig insats under födseln. ”Just innan själva utdrivningen börjar blir kvinnan ofta missmodig eller desperat. Det är vanligt att hon känner att hon faktiskt snart ger upp! Då, när det känns som värst, när hon säger att hon kommer att dö – då är det ungefär en halvtimme kvar. Och du som man kan gärna berätta det för henne då: Bra, allt är precis som det ska, nu är det bara en halvtimme kvar tills vi får träffa vårt lilla barn.”
Det har varit till stor tröst för många födande kvinnor att få höra detta, och för många män att få säga det.