Den stora förändringen i barnafödandets villkor under 1900-talet i Sverige är inte att nästan alla kvinnor föder på sjukhus idag, vilket brukar anföras som orsaken till att spädbarnsdödligheten sjunkit till dagens låga siffror. Sjukhusen har varit en bidragande orsak och bra för kvinnor med högriskgraviditeter, men den största anledningen till att fler kvinnor och barn överlever är de sociala förändringar som skett under samma tid. Sverige är idag ett samhälle där få svälter eller är felnärda och där god hygien, kost och motion är tillgängligt för de allra flesta. Dessutom har de omständigheter under vilka kvinnor väntar och föder barn förändrats mycket.
”De kvinnor som inte vill ha barn, som inte är friska nog att få barn eller som av genetiska eller andra skäl riskerar att få högriskbarn behöver idag inte föda barn alls, tack vare moderna preventivmetoder och möjligheter till ett tidigt avslutande av graviditeten. Dagens små familjer ger hälsosammare, mindre slitna omföderskor. Kvinnor behöver heller inte föda barn lika många gånger och lika sent i livet. Förbättrade sociala och ekonomiska villkor är också en bidragande orsak till ett mindre riskfyllt barnafödande. Att tillskriva den reducerade barnadödligheten till förbättringar i den medicinska vården eller obstetrikernas skicklighet är att blanda ihop association med orsak och verkan.”
Sheila Kitzinger, Birth at Home
Enligt en brittisk undersökning (Chalmers & Richards 1977) skulle mödra- och barnadödligheten ha fortsatt att sjunka på grund av den relativt sett större nedgången i fertilitetsnivån i högriskgrupperna för mödra- och barnadödlighet, även om medicinsk praxis hade varit oförändrad i Europa och Nordamerika.